Vi bestämde oss för att ha en slogan på husbilen. Här kommer två livsnjutare Livet går inte i repris!
1 juni bröllopsdag - älskar dig ❤️
Liljekonvaljer, plockade på samma plats som min brudbukett för 3 år sedan.
Patrik o Michelle föräldrar till lille Liam i famnen hos kusinen Emilia.
Maj månad avslutade vi med en härlig familjemiddag med god härlig blandning av Ekberg-Offesson
Här är han lille Liam allas vår senaste lille solstråle.
Thomas o Madde njuter av livet.
Far o dotter
Stor maskin och 2 goa gubbar arbetar i trädgården för nu ska det bli fint och lättskött.
Precision att plocka stora stenar och lägga dem fint utan att slå itu vagnen det är en konst, samtidigt spolar Per stenarna så det inte följer med en massa jord o rötter.
Idag 1 juni är det vår bröllopsdag och vi är ännu lyckligare idag ❤️
1 juni -vår bröllopsdag och vi hade bestämt att vi skulle gå o äta på Höörs Gästis för det var där det sa klick, för en del år sedan. Men på något sätt har vi följt varandra under många år tills vi en dag träffades och många dagar senare blev ett par. Idag har vi det så bra. Per var så söt hade köpt en bröllopspresent till mig en ny telefon IPhone 13 så framöver kommer det att bli högre kvalité på bilderna.
Per njuter av kaffet efter maten och att se mig testa bröllopspresenten. ❤️
Underbar bild på Kalle o Per som är lika underbara, vår egen lilla väg på morgonrundan.
Det är bara trollen o tomtarna som saknas.
Ett litet hus på morgonrundan.
Vi har tagit en cykeltur runt sjön. Här är vi vid Tjörnarp Harbore.
Mina favoritblommor, det var här jag plockade brudbuketten för tre år sedan när vi sa JA till varandra.
När vi kom fram till Tjörnarps kyrka gick vi runt en sväng o kollade in gravstenarna, och jag tror att det står Offesson på denna. Nu är det att kolla i släktforskningen om jag kan lösa denna stenens gåta.
Vi fick en inbjudan till 100-årsfest 70+30 far o dotter. Madde och hennes far har fyllt jämnt under året.
Mingel med Cava och tilltugg.
Lite mera mingel i Västra Frölunda på en gammal gård i ett bostadsområde.
Snillen (far o son) spekulerar
Madde far, Hans fick en gammal keps som gick runt bland vännerna efterhand som de fyller år och en tavla.
Maten den var god. en buffé som innehöll allt.
Gissa var vi är - just det GeKås i Ullared Sveriges största varuhus iallafall mest besökta.
Thomas
Värdinnan Annika såg till att vi hade det bra och fick god mat.
Buffébordet
Vi är nöjda, här står vi i kassakön. Per brukar säga att det är lätt att räkna ut vad det kostar ca 1000 kr / timme men nej nej inte denna gången endast 350 kr i timmen. Vi var inne i 4 timmar men då passade vi även på att äta en god middag samt ett besök för en gofika i sportbaren.
Madde 30 år
Jag o Per hade trevligt.
Allsångerna lite trevande som alltid i början, sedan tog det fart med räknevisan och till slut blev vi riktigt duktiga.
Per hatar köer, retar sig på att folk inte har förberett sig med kort o pengar eller t o m saknar pengar. Nu fördriver han tiden med att läsa nyheterna.
När vi lämnar Ullared kör vi via Hylte där vi ordnade en reservdel till vår ena cykel. Därefter kör vi vidare mot Älmhult och Ikea men innan vi var framme blev det rastning av Kalle, Herta o Per på en liten skogsväg.
Maten uppäten bara slut kvar. Men gott var det med grönsaksbullar och lax.
Vi har sedan vi kom hem för en månad gett mycket kärlek till trädgården. Här är Hertas backe som har fått en riktig ansiktslyftning.
Jordfräs uthyres - perfekt på nysådd gräsmatta 😂😂
Utflykt runt sjön med Kalle. Matsäck medtagen till alla tre sallad och marinerad fläskfilé och pellets till Kalle. .
Våra två gofisar Herta Bengtsson och Kalle myser i solen.
En spontanrunda runt sjön och i skogen, matsäck medtages, men vad? Jo jag svängde snabbt ihop en paj med champinjoner, rökt skinka, äggstanning och mozzarella. Mycket gott.
Just idag var vädret lite omväxlande just nu skiner solen, när vi passerar Rododendronträdgården där det blommar helt otroligt med rododendron som är flera meter höga.
Gula näckrosor i Tjörnarpssjön
På vår runda runt sjön, brukar sista stoppet innan hemma vara på kyrkogårdens minneslund, den var dock för ovanlighetens skull upptagen idag så vi gick vidare efter en liten rundtur bland gravstenarna. Stoppet blev istället vid kyrkvikens badplats ut på bryggan som lutade som om den skulle kantra. Kalle passar på att äta upp den sista maten och dricka vatten därtill och samtidigt åt vi upp det det sista av vår matsäck.
Nu är vi mätta o belåtna vid Karlarp Harbore.
Kalle på den skraltiga bryggan vid Tjörnarps kyrkviks badplats.
Här finner man ett ädellövsskogsområde. lättfunna vältrimmade stigar som leder till badplatser, bryggor, grillplatser och mycket mycket annat. Odlingsrösen och spår efter torvtäkt minner om långvarig mänsklig närvaro
Ädelt löv tickor och lavar.
Delar av lövskogen består av mer än 150 år gammal skog. Här finns ganska gott om högstubbar och döda eller döende träd. det ger möjlighet för riklig förekomst av trädlevande svampar. Många tickor börjar växa i skador på levande träd vilket gör att trädet så småningom dör eller bryts av. På så sätt skapas den döda ved som många svampar, lavar och insekter är beroende av.
Naturreservatet bildades 2015 och omfattar ca 42 hektar varav ca 6 hektar vatten. Syftet med reservatet är att bevara och utveckla ett ädellövskogsområde med bok, ek och hassel med stor mängd död ved. Vattendrag, damm och översvämnningsmarker ska restaureras och bevaras. Det rörliga friluftslivet ska främjas.
Alfredabacken i Prästabonnaskogen i Tjörnarp.
Man kan använda denna klubban och knacka med.
Tjörnarps kvarn - här skedde 1951 Tjörnarpsmordet, som efterföljdes 1952 av hurvamorden. Kvarnägare var Allan Svensson som bodde ensam i bostadshuset invid kvarnen, idag står det ett nytt hus på samma plats. Tore Hedin, byns egen polis var den skyldige, han lämnade en lapp i sin bil vid Bosarpssjön där det stod: Vill ni lösa en gåta leta i det våta. Han hittades drunknad i sjön. Polisen som löste morden var en polis från Malmö med efternamnet Ekberg och det var Pers farfar.
På andra sidan kvarnen går denna stig, som förr var en liten järnväg från tegelbruket. På denna järnvägen transporterade man tegel till stationen för vidare tramnsport någonstans i vida världen.
Stigen som leder till gamla kvarnen, där det 1951 skedde ett fruktansvärt mord, men innan dess kommer vi fram till…..
På detta trädet växer det Fnösketicka (Formes Fomentarius) den växer på lövträd, mest på björk och bok. Det ser ut som man satt trappsteg på trädet lite trolskt.
Skylten vid kvarnen.
här fortsatte järnvägen till stationen förbi kvarnen.
Stenen där Bokskogstrollet i Tjörnarp bor. Sägnen säger att i denna sten bor Tjörnarps enda kvarvarande bokskogstroll. I grunden är trollet snällt men vill av olika anledningar inte bli överraskat eller på annat sätt bli störd i sina sysslor. På grund av detta gör du bäst i att knacka tre gånger i stenen med en pinne, eller varför inte med den specialgjorda klubban, för att förkunna din närvaro för trollet. Det är inte speciellt svårt eller jobbigt. Bara knacka tre gånger och säg ungefär: Här kommer vi och vi vill inte störa. Oväsentligheter som namn och varifrån man kommer ifrån är trollet inte intresserad av, så man behöver inte presentera sig. Om man väljer att inte anmäla sin närvaro, (vi rekommenderar på det allra skarpaste att man gör det,) vet vi faktiskt inte vad som händer. Oss veterligen har ingen kunnat berätta vad som händer då.
Det finns en hel del vandringsleder i och kring Tjörnarp bl.a. Skåneleden
Kalle som varit med på vår lilla runda 10 km blev den och han är trött och ligger o njuter i gräset o solen, detsamma gör Herta Bengtsson som varit hemma under tiden och vaktat huset. Jag tror att vi kan kalla dem för LIVSNJUTARE.
Jag tycker det är kul att laga mat, och det är inte ovanligt att jag lagar mat för flera middagar åt gången. Fördelen är att skal vi iväg med husbilen, eller på utflykt är det bara att ta med en eller flera förpackningar, lätt att värma i husbilen. Till detta kan man ha ris, pasta eller potatis och till detta en sallad. Så gott.
Strimlade kycklingfiléer i stekpannorna på spisen. I ugnen har jag 3 st folieformar med indonesisk kycklinggratäng.
I dessa rätter har jag använt Buritokryddmix. Perfekt att ha med ut i husbilen och lägga i tortillabröd tillsammans med sallad, skivad gurka o tomater, man kan även ha i strimlade morötter. En klick crème fraîches och salsasås efter tycke o smak.
I dessa formar har jag stekta kycklingfiléer strimlad gul o röd paprika. En sås av matlagningsmjölk, mango chutney, sambal Olek, hackad vitlök, paprikapulver och curry. Försvinnande gott och perfekt att ha i frysen.
Jag tycker det är kul med pyssel och nu har jag satt igång med ett stort sådant.
Stubben i backen har fått ett ansiktslyft, en rödvit rutig duk som jag har målat på stubben.
Rabarbersockerkaka med kardemumma, 2 kaffekoppar och en duk.
Per ser väldigt förväntansfull ut då han tror att han ska få smaka på den nybakade kakan. Det fick han inte den ska vi ha i helgen.
Jag sitter på bänken som jag fixade för några dagar sedan, men den är inte helt klar ännu.
En gång om året är vi ett antal husbilsentusiaster hemmahörande i Hörby, Ludvigsborg, Höör och Tjörnarp som träffas på ställplatsen i Kåseberga. Var och en har sin egen mat med sig, men vi äter gemensamt varje kväll vid 18-19, och då dukar vi upp till långbord med egna bord o stolar.
När det gäller sådana här evenemang, krävs det alltid eldsjälar och så även här och det är Gunilla och Lars samt Mona och Klas.
Fredagkvällen har de satt ihop en musikquiss. Här lärde vi oss att kan man inte svaret så gissar man och på detta viset fick Per o jag 2 extra poäng.
Lördag middag börjar lekarna och nu gnuggas geniknölarna, taktik diskuteras, koncentration på hög nivå, kast med liten boll på snöre med en till liten boll i andra änden av snöret, bygga en vågrätt rad med klotsar som har olika höjd, pussel, pilkastning där de tre sämsta pilarna räknas (totalt 6 pilar) slå en golfboll i ett uppfällt paraply.
Ja ni anar inte vad kul vi har.
En vacker bild med en otrolig fin siluett i Kåseberga.
Långbord, den mörka plåtisen är min o Pers. Det var många rätter som serverades, flera var det som grillade. Första kvällen åt vi hemlagade wraps innehållande kycklingfilé som jag hade strimlat och kryddat med burito kryddmix och sedan fyllde jag även med sallad, gurka, tomat, oliver, salsasås och créme fraîches. Trevligt hade vi många härliga historier brättades och emellanåt skrattade vi så man nästan kiknade, ialla fall fick man använt skrattmusklerna.
Per o Gunilla kollar in hur det går för "golfarna" som ska slå en boll in i ett paraply.
Anledningen att colan vältes ut var att vi var ute på en Europaresa och vi hann passera Prag, Bratislava, Ungern, Kroatien, Slovenien och befann oss i Venedig på väg till Italienska rivieran när allt hände så därför har vi hängt Europa på tork.
Medans vi är borta över midsommarhelgen och lite till fick vi oväntat besök hemma i hyddan - 2 rådjur.
På vägen tillbaka som gick via badplatsen ett bostadsområde och en plats där vi tror att man kan sitta och äta medhavd dryck och mat. Vi hade iallafall egen dryck med oss även Kalle hade lite godricka.
Utsikt över Östersjön från höjden vid Ales stenar i Kåseberga.
Kalle hittade en kompis som han lekte med hela helgen. På bilden Harry och Kalle. Harry var endast 9 månader, medan vår lille Kalle nu är 3 1/2 år.
Lördagens långbord, på min o Pers tallrikar var det kokt färskpotatis, hackad rödlök, sallad, gurka, tomat, hemlagade köttbullar och créme fraîches. Till kaffet hade vi vars en bit rabarbersockerkaka med kardemumma och till det vaniljsås.
Kenneth står upp bakom Ingela som har intressanta diskussioner med bl.a Jane och Per.
Midsommardagen promenerar vi och lille kalle genom hela Karlskrona, vi går bl a på vandringsleden vid Dragsö camping. Vi passade även på att äta middag på campingens restaurang, denna dagen var det en Tacobbuffé. Mycket gott och vi smugglade även ut lite köttfärs till lille Kalle som fick ätas under bordet.
Här tror vi att vem som helst kan stanna o fika med egen matsäck.
Ales stenar - en stor skeppssättning bestående av 59 stenar som var och en väger runt 5 ton och dateras till vendeltiden (ca år 540 till 790). Ales stenar har ett höjdläge av 32 m ö.h. På Kåsehuvud, det är 106 alnar (63 meter) långt och 30 alnar (18 meter) brett av 48 stenar bestående skepp, liggande i sydost och nordväst. (Jag har olika uppgifter ang antalet stenar 48-59 ej räknat)
Kåseberga är numera även kända för vallmon som växer i slänterna vid havet.
Ibland händer det en olycka så bordet fick torkas, men inte var dag som man använder coca cola att tvätta bordet med 🤣. Kenneth är förste torkare.
Vi önskar alla våra följare en glad midsommar. På bilden sitter vi utanför en glassbar i Karlskrona.
Titta här vad vi hittade Tree of love - kärleksträdet. ❤️🌴
Vi myser på fikaplatsen, innan vi fortsätter mot hamnen där det finns en container med glass där man själv fixar sin strut och sedan väger den i kassan. Jag fixade tre strutar en till mig och en till Per och en till Kalle. Gott.
Här är sjöbiskopen i Karlskrona, som skapats av Helena Mutanen, med inspiration från polsk mytologi som kallas Biskup Morski, som är tillverkad i patinerad brons och ska bringa lycka åt alla som far ut på havet. Helena har hämtat inspiration från en polsk legend som utspelade sig år 1531 vid Polens kust. Enligt myten fångades en så kallad sjöbiskop och presenterades för Sigismund den äldre som släppte tillbaka varelsen i havet. Sjöbiskopen blev så tacksam att han välsignade alla i hamnen. Helena Mutanen vill att hennes verk ska göra detsamma. Hon vill att den ska vara en lyckobringare för alla som reser med båt. Ut på havet. Den ska ge god färd
Per, Kalle o sjöbiskopen, vid solnedgången i Karlskrona juni 2022.
Per undrar om man kan köpa en glass idag, men det verkar dåligt, tomt i frysboxarna säger Donald Duck
Kalle poserar i solnedgången.
Kalle sitter i mitt knä (han är trött) på en uteservering vid infarten till marinmuséet
Jag o Kalle på ena sidan och en stor segelbåt på andra sidan (marinmuséet) i Karlskrona. kalle vill gärna vara uppe i famnen på oss då han tycker att tassarna är utslitna. Ja när vi går 23000 steg på en dag kanske det är 100000 steg för lille Kalle. 🦶🐾
Då Per gjorde lumpen i Karlskrona, är han mycket intresserad av fartygen som ligger vid marinmuséet och läser på tittar o begrundar - Kalle o Marianne, väntar snällt.
Sedan Per var liten har han tillbringat mycket tid i Småland både på vintern o sommaren. I släktforskningen har vi hittat många släktingar till Per som har verkat o levt i trakterna kring Vrigstad, Lammhult och Sävsjötrakterna för att nämna några platser. Många öden och mycket har vi hittat om dessa forna släktingar från svunna tider. Men alla glöm nu inte att ditt eget liv också är historia om några få eller hundra år.
Det är svårt att hitta levnadsberättelser på de som inte finns, men du kan själv skriva din egen berättelse, det är du som är experten på ditt liv. Jag vill också uppmana alla att tala med äldre släktingar om hur deras uppväxt var. Jag gjorde det själv när jag var 11 år, jag bad min farmor att berätta hur det var när hon var ung. Hon berättade en mycket fascinerande historia om hur det var när min farfar var inkallad och hon med 3 små barn var tvungen att ta hand om alla sysslorna på gården, på 30-talet i Hörby.
Borta i ladan, fixar Per med båten, Herta ligger på trappan, Kalle under buskarna. Det är årets hittills varmaste dag 26 juni 2022. Här är gudagott att vara.
Så är vi då ute på böljan den blå och det är Per som är kapten och jag som är fiskaren i starten. Vilket underbart väder vi har sista veckan i juni 2022.
Här är varmt o gott söndag kväll kl 19:00. Kalle går runt och kollar in läget medans Herta Bengtsson ligger på den varma stentrappan och myser, Per och jag löser världsproblemen.
Då det var lite mycket vind från fel håll och gropig sjö från Rörvik, valde vi att ta oss mot Lammhult istället och grilla där. Mästerkocken är Per världens bästa korvgrillare.
Båten redo för avfärd, allt är inlagt i den flytvästar, fiskespö, drag av diverse storlekar och motorn är kontrollerad o klar så även trailern, så nu ska vi bara kopppla och ta oss till Rörvik där vi köper ett medlemskort till hamnen, detta för att få tillträde med båten till båtrampen. Fiskekort det har vi löst med ett familjekärt via nätet, mycket praktiskt.
Lammhults båthamn, långt bort vid en liten brygga har vi vår båt. De andra bryggorna var låsta för besökare, efter en del stölder.
Fiske på sjön Algunnen vid Lammhult i Småland, vi har verkligen tur med vädret. Jag använder min solhatt mycket för att skydda huvudet från solen.
Några öar var mycket små, men ändå kan det ett hus där stå.
Efter en härlig dag på sjön kommer vi åter till stugan där Kalle och Herta väntar på oss. De lägger sig tillsammans i gräset i skuggan och njuter av det fina vädret.
När det är så här soligt o fint får man vara försiktig på sjön. Vilket innebär att vi är på sjön varannan dag och de andra dagarna hittar vi på annat som till exempel kör en runda med bilen.
Just denna dagen körde vi mot Sävsjö och då tyckte jag att vi skulle bland annat åka till en by som heter Bringetofta, där det förr i tiden bodde en hel del av Pers släktingar. Vi hittade kyrkan men valde att inte gå ut på kyrkogården då det just denna dagen var den begravning här.
Vi åkte vägen tillbaka till Komstad där det finns en bland annat en gammal kvarn, häkte och affär.
Vägen genom komstadär en gammal häradsväg och när vi stannade för att titta på kvarnen upptäckte vi att det var så mycket mer, otroligt intressant.
På informationsskylten kan man läsa följande text.
Det kan tyckas som om tiden har stått stilla i byn komstad. Här ser husen ut som de gjorde förr. Här sitter skylten kvar över dörren till speceri- och diverseaffären, och går du in upplever du atmosfären i en riktig gammal lanthandel. I kvarnen mals det mjöl: dammet yr och trägolven knakar.
vattenkraften i Komstad har utnyttjats i många hundra år. Här har funnits kvarnar av olika slag, från skvaltkvarnar till dagens kvarn. med säkerhet vet man att det fanns en kvarn här under 1300-talet, det nämns i gamla handlingar. Än idag utnyttjas kraften i vattnet. kvarnen och sågarna drivs av vattenkraft, men utvecklingen har gått framåt och idag är det turbindrift och elproduktion som gäller, parallellt med den äldre tekniken.
Kvarnen, affären, sågarna och ett antal andra byggnader ägs och förvaltas av stiftelsen Komstad kvarn. Stiftelsen välkomnar besökare att själva gå runt i byn och ut i ängarna. Runt omkring stiftelsens hus ligger privatägda bostäder och gårdar.
Vi var helt lyriska över att ha hittat denna plats och ännu mera intresserad då vi vet att Per har en del av sina rötter just här i denna bygden.
Kyrkan i Bringetofta, här misstänker vi att Pers farmors mormor ligger begravd. Kyrkan är en av de tidigmedeltida stenkyrkor som uppfördes i och kring Njudungs folkland under 1100-talets senare hälft. Flertalet av dessa stenkyrkor omfattar långhus, kor och absid uppfört i ett sammanhang. Under 1200-talet skapades vissa av de muralmålningar som tagits fram under 1900-talet. Kyrkorummet hade då ett plant innertalk. Som så många andra medeltida kyrkor utvidgades kyrkorummet väsentligt vid 1700-talets mitt, till följd av folkökningen. Under decennierna kring sekelskiftet 1900 var kyrkan tämligen sliten och tankar på ombyggnad eller nybyggnad uppkom. I början av 1915 lämnade domkyrkoarkitekten i Lund in tre alternativa förslag till restaurering av kyrkobyggnaden. Kyrkan blev ombyte först 1923 då vägen kantades av bl a första världskriget och dyrtider samt ett åsknedslag i klockstapeln. Det blev en lång och konfliktfylld process mellan byggnadskommittén, riksantikvarien och arkitekterna samt kyrkostämman.
Läs texten på stenen Andens storhet - det religösa Konstens skönhet - det vackra Svensk fattigdom - det var mycket fattigt i Sverige på 1700 och 1800 talet vilket gjorde att många utvandrade till Amerika. Denna stenen finns på Sävsjö häradsväg och på nästa bild kan man läsa texten om denna mannan som var en fattig knektson med ett stort intresse för måleri.
Läs texten på skylten - detta var en mycket spännande och intressant dag.
När vi körde in på vägen till Bringetofta kyrka och hade kommit halvvägs upptäckte vi Komstad kvarn med flera byggnader, ja ett helt litet samhälle från forna tider. Här kan man se byggnaderna i byn affären, ängarna och ön kringlan, kvarnen, ramsågen, smedjan, skvaltkvarnen, cirkelsågen och skogsmuseet, skördemuseet, kvarnstensverkstaden, tingshuset, häktet och fornlämningar.
Här går Per på den lilla träbron över ån i det röda huset var det en gång i tiden en kvarnstensfabrik.
En interiörbild från speceriaffären.
Hjärtegullet, här kan man sitta 2 st på en gång - undras om det blir mycket skitsnack.
Skvaltkvarnen.
Per o Kalle kollar in speceri o diverseaffären.
Här har vi häktet, huset innehöll 4 celler samt ett tjänsterum för fångvaktaren. Här satt fångarna i väntan under tingsförhandlingarna. Huset byggdes 1825.
I huset finns skördemuséet, där visas äldre jordbruksredskap och hur man förr fick slita för brödfödan. Vägen från korn i jord till bröd på bord var mödosam. På ena gaveln där Per står visas en häst- och omvandling detta är den gamla ladugårdens Norrgatan numera skördemuséet. Vandringen är ett exempel på hur man tog hjälp av djurens krafter när det inte fanns el eller annan motordrift.
Soldattorpet som ligger på vägen till stugan där vi bor. Idylliskt och vackert, men jag tror inte att det var lika idylliskt på den tiden när mannen var soldat och familjen fick kämpa med jordbruket och sin försörjning och många munnar som skulle mättas.
Galgbacken ligger en bit utanför byn i södra delen på vägen mot Vrigstad. När de häktade hade fått sin dom kunde de i värsta fall bli halshuggna på Galgbacken. De första avrättningarna gjordes år 1757 och den sista 1858, då "Farao" avrättades för att han hade begått dubbelmord.
varje soldattorp, hade sin egen märkning som här no 20 Konglomerat Calmar Regemente Westregård Härads Komp No 68 Björknäs (Byn heter Bjärknäs - kan vara felskrivet på skylten)
Senaste kommentaren
29.11 | 05:36
Åh Kalle som vanligt har du skött dig väl, till glädje för matte o husse. Du är nu en erfarenhet rikare o bör få många goa ben! Hälsa alla Chivas
25.11 | 16:16
Årets Karneval missade vi tyvärr. Men vi känner igen några av dina foton eftersom vi har fotat dom personerna 2015. Ett årligt trevligt inslag i Beni som är trist att missa.
12.11 | 19:19
Bra skrivet.
11.11 | 06:37
Vilka fantastiska semesterdagar ni fick. Dessutom har ni använt era plåtisar på rätt sätt, dvs åkt på smala slingriga vägar upp o ner i det ljuvliga spanska vulkanlandskapet. Ser framemot fler fina
Dela den här sidan